toplogo.gif

Jutta Telivuo, Graphic Concrete :: Förhöj värdet på råvaran! Jutta visade grafiska dekorer på betongelement.

Erik Schedin, Outokumpu :: Kalken i stålframställningen är en färskvara.

Stina Lindholm, Skulpturfabriken :: Från betongghetto till lyx.

Henrik Bergqvist, Tillväxt Gotland :: Diskussion om kalk och betong i de tre kuberna och hus Leva.

Arrangörerna hälsar välkommen :: GRASP RAW: Helena Bloom, Barbro Lomakka, Karin Kloth och Mait Juhlin. FUTURELAB Christian Alçenius

Astrid Renata Van Veen, Snøhetta :: Ett bygge i öknen. iTHRA – King Abdulaziz Centre for Knowledge and Culture

Talare och publik :: I pauserna finns många tillfällen till det goda samtalet.

Civilingenjören Erik Schedin :: Svenskt stål använder en halv miljon ton kalk från Gotland.

Rasmus Wærn, Moderator :: Skrivande arkitekt på Wingårdh och lärare i arkitekturhistoria på Kungl. tekniska högskolan.

Stina Lindholm :: ...gråheten är det bästa med betongen...

Konsulten Henrik Bergqvist :: Beskriver inriktningarna för de fria samtalen i materialkuberna.

Samtal i Betongkuben :: Samtalet handlade om det möjliga gotländska utbudet.

Pågående samtal i materialkuberna :: Många uppkast handlade om att ta till vara på gotländsk erfarenhet.

Mingel och mat :: Wisby Strand Congress & Event

Matfest på Wisby Strand :: En bra desingfest börjar med välbefinnande.

Wisby Strand :: Mellan hav och land...

These images are free to download for non-commercial purposes. Condition – All images used, shall be credited as follow: "© Helga Jonsson & Grasp Raw"

Dessa bilder är fria att ladda ner för ickekommersiell användning. Villkor - Alla bilder som används skall märkas med följande:"© Helga Jonsson & Grasp Raw"

Högupplöst se galleriet

This page in English >>>

RAW IDEAS; SOM TARSCHYS OCH WINTER SÅG DET

Namnkunniga form- och arkitekturskribenterna Rebecka Tarschys och Karin Winter besökte Gotland och RAW IDEAS och fick ta del av en betydande näring som få har grepp om:

”Vi visste inte att svenskt stål använder en halv miljon ton kalk från Gotland. Inte heller att kalken i den processen är färskvara. Civilingenjören Erik Schedin från Outokumpu gav oss en klar och snabb lektion i stålets användning. Ståltillverkningen kommer aldrig att flytta från fastlandet. Men hur mycket kalk kan förädlas på ön?

Champagnen kom från norska Astrid Renata van Veen, från arkitektkontoret Snøhetta, Nordens mest framgångsrika vildingar med biblioteket i Alexandria och operan i Oslo som sina hittills mest omtalade verk. Här berättade hon om deras framgångsrika förbindelse med den oljiga arabvärlden som gett dem carte blanche att utveckla material och metoder mycket långt.

Vidareutveckling av betongens användning är etablerad. Arkitekten Jutta Telivuo från finska Graphic Concrete Oy visade grafiska dekorer på betongelement. Hon hävdade att detta var ett sätt att lyfta fram materialets inneboende möjligheter. Stenballasten har alltid en färg, kanske en själ. Gotlands svar på betongens möjligheter formulerades genom finska Stina Lindholms ”den otatuerade betongen”. Hon lyssnar hellre på det nyckfulla materialet. Och som hon sa, gråheten är det bästa med betongen. Hennes tjugoåriga närvaro på ön har resulterat i varierade förädlade säljbara produkter. Hon avslutade eftermiddagens inspirationsföreläsningar med sin realistiska hållning.

Kärnan i programmet var de diskussioner som följde i de tre materialkuberna med rubrikerna: Vad kan Gotland erbjuda och till vilka marknader? Hur producerar vi mer? Hur bygga broar mellan produktion och design? Frågorna hade formulerats av Tillväxt Gotland och diskuterades också av studenter från högskolans designutbildning som samlades för sig i LEVA-huset. Konsulten Henrik Bergqvist, Department of Doing, skickade med oss de gångbara globala begreppen råvaruindustri i världen, förädlingsföretag, mervärde kring kvalitet och design, hållbar utveckling. Han hoppades på att ”de fria samtalen” skulle utvecklas i ”open space”. Vi uppmanades också att rösta med fötterna. Det ville säga att det var fritt fram för att glida vidare till nästa grupp.

Men vi fastnade nästan i betongkuben där samtalet handlade om det möjliga gotländska utbudet och vilket stöd man kunde få. Högst konkret hade kubens upphovsman Robert Segerdahl med sin affärsidé ”landets hittills mest energisnåla huskonstruktion” hamnat i ett skruvstäd mellan finansieringsvilliga kommuner på fastlandet som är beredda att flytta över verksamheten och hittills bristande konkret uppmuntran från kommunen. Hans idé bygger på franska plåtkassetter laddade med mineralull. Kan inte gotländsk ull stå för isoleringen istället? Måste marknadsföringsstöd alltid handla om turistgotland? Det närsynta gotländska perspektivet halshögg Furillens grundare Johan Hellström i ständig närkamp om expansionen. I träkuben där “mer" var utmaningen – eller problemet – var det stora hoppet ett nytt miljöbra träskyddsmedel utvecklat på Gotland.

Många uppkast handlade om att ta till vara på gotländsk erfarenhet, hantverkskunnande och återvinningsprodukter. Barbro Lomakka önskade att strävan inte bara handlar om större enheter utan också tro på flera små kvalitetsinriktade. Och apropå vad Gotland kan erbjuda. Hampa! Utvecklingsmöjligheterna finns hos den gotländska hampan, ännu ett isoleringsmaterial. I Träkumla står tomma fabrikslokaler och Gotlands arena kanske byggs i Endre. Om den senare blir av kan här bl a uppstå en testplats för nya material.
Brobyggarna hann vi inte in till ...

Vid summeringen höll sig Henrik Bergqvist och hans tillväxtgäng till allmänna ordalag utan att nämna den känsloladdade specifika problematik som ventilerats. Studenternas rapport hade det förvånande och angelägna budskapet att de gotländska råvarorna ännu inte finns med i kursutbudet på högskolans designutbildning. Ge oss en betongö mellan Gotland och fastlandet så ska vi synliggöra möjligheterna, lovade den kvinnliga sammanfattaren av de tre rapportörerna. Till våra workshops på ön kommer vi bjuda in företagare och formgivare. Mer omedelbart hoppades hon och kamraterna på att få uppslutning kring att föra ut idéer och produkter i Gotlands högskolas monter på möbelmässan i februari.”

Rebecka Tarschys och Karin Winters sammanfattade anteckningar och intryck på båten från Gotland till Nynäshamn, nöjda också med den skärpa konferensen omgavs av. Från namnlapparna mot svart filt, frukt- och téomtanken i LEVA och huskuberna till den goda samlingsmiddagen: smältande lammkött och ugnsbakade potatisar och rödbetshalvor med fårost. Samt chokladtryffel serverad på vitaste kalkstensruta från Slite – att stoppa i fickan.

GRASP RAW

GRASP RAW består av Helena Bloom, Barbro Lomakka, Karin Kloth och Mait Juhlin.

LEVA

Levande Ekologisk Visionär Arkitektur – har startats av Helena Bloom och Susanne Liljenberg, en av Granits grundare, i samarbete med byggnadsingenjör Pernilla Öfvergård under 2009. De öppnar en ny mötesplats i Kungsladorna strax söder om Visby längs Klintehamnsvägen nästa år. Affärsidén är färdiga husskal.

 

Kommentarer från gruppdiskussioner

Fråga 1: Vad kan gotland erbjuda och till vilka marknader?

  • Förädling och industri i dess yttersta form är att skapa beroenden, hitta helhetslösningar med gotländska råvaror
  • Vi behöver mer utbildningar och att vi behöver hjälp med förädling
  • Bryta inköpskanalerna för de stora inköparna av betongprodukterna
  • Vi måste exportera produkter av hög kvalitet – ta tillvara det vi kan
  • Definiera marknaden för ”närproducerat” – Sverige? Norden? Europa?
  • Numera köper man byggprojekt storskaligt, man säljer helheten, Skapa helheten på Gotland
  • Skapa unika produkter/lösningar -> Goda exempel ger nätverk
  • Snacka direkt med arkitekterna, bygga nätverk
  • Bygga nätverk med företag på fastlandet
  • Utveckla ett nära kontaktnät med varandra , vi är ju så nära varandra
  • Belysa att det finns en vinning i att samverka, långsiktig hållbarhet saknas
  • Vi måste hitta unika lösningar, ex vis Hampa
  • Vi behöver kunskapsintensiva industrier, det är framtiden
  • Vi måste visa kommunen vad som händer – andra kommuner som vill ”köpa” över företag…
  • Kontakter med exportrådet, svenskt näringsliv finns inte
  • Stöttning från kommunenen i affärsutveckling. Ex vis Göteborg – vägledande, Blev erbjuden en utvecklingscoach i 6 månader gratis. 1/dgr/vecka
  • Vi vill ha mer riskkapital, vi söker investerare
  • Sjuhäradsområdet har satt ihop alla satsningar för näringslivet under samma tak, starkt mål, vi ska skapa flest Gasellföretag i Sverige
  • Exportera svensk stadsbyggnad, varför bygger vi inte upp det på Gotland.
    • Vi har rätt förutsättningar
    • Visa hela processen
    • Vi är duktiga i Sverige
    • Vi måste kunna bygga mer
    • Vi behöver mer mark
  • Hänga på starka gotländska varumärken ex vis Furillen! AQ är ett bra exempel
  • Alla är överens om att vi kan mycket mer på Gotland
  • Utbildad här – jobba här – Finns möjligheten?
  • Studenter vill ha närmare samarbete med lokala producenter
  • Stärka gotlands designprofil, det råa, lokalt producerat & kvalitet
  • Varumärket gotland – exportvara, kvalitetsmärkning, ex vis glasriket småland
  • Design som destination

Hur bygger vi broar mellan produktion och design/utveckling?

  • Utifrån textil vill företaget Hardtex skapa mönster på betong. Söker kontakt med mönsterritare, producenter och byggföretag.
  • Organisationen UNG på norra Gotland vill skapa resurser inom kalk.
  • Högskolan är ett kompetenscenter som gör att flera projekt kan utvecklas.
  • Slaggen vid kalkproduktion kan användas.
  • Varför måste kalkstenen för stål transporteras till Rättvik?
  • Livscykelanalys; bl a viktigit att företag tar reda på vilka steg i produktionskedjan där miljöpåverkan är som störst.
  • Arenahallen Endre www.gotlandsarena.se för 4500 besökare uppfyller  Vision 2025 genom sin idé och upplägg.  Söker formgivare.  Kommunen föredrar  annan arena i Visby.
  • Ett  Design-/Resurscentrum viktigt för utvecklingen, Frode Falkenhaug.
  • Innovatörer och entreprenörer är inte samma sak.  Det är viktigt att respektera olika roller.
  • Gotland kommer att delta på mässa i Holland för att få holländare att flytta hit.
  • Industrihampan växer bäst här i hela Europa. Industrin håller på att byggas upp. God uppsugningsförmåga, strö, bilindustrin, isolering. Fler möjligheter finns.
  • Vindkraften började i liten skala idag lika stor som jordbruk och turism.
  • Genom att samarbeta skapar vi utvecklingsmöjligheter.  Möten mellan olika yrkeskategorier som inte traditionellt möts, såsom idag, skapar vi möjligheter till samarbete.
  • Bredare materialkunskap hos designern, hur funkar det/vad kostar det
  • Större företag som både producerar och designar
  • Hitta företag som vill ha workshop i designskolan (HgO)

Hur producerar vi mer?

  • Arbeta med hållbar utveckling – högre kvalitet men färre saker, ingen massproduktion
  • Tillverka prefabricerade cykelbanor i betong
  • Gör kantstenar i betong, det finns fabrik och industritradition, lägg till design
  • Använd kalken i sin råa form som sten istället för betong
  • Hjälp företag att expandera när efterfrågan blir för stor istället för att avveckla produkten
  • Öka samarbetet via nätverk, ex på träförädlingsförening –  flera ftg inom branschen med förteckning av vad man kan + utrustning
  • Högskolan, varför är inte designstudenterna ute hos befintliga företag?
  • Bygga/förvalta och utveckla i en levande miljö, hantverket börjar dö ut, KY uytbildning inom kalk/betong/förädling
  • Se fördelen med att vi inte är storskaliga, satsa på udda jobb och flexibilitet
  • Utnyttja den kompetens som finns på ön
  • Bilda ett gemensamt produktionsföretag för designade produkter, bänkar, plattor, skivor, diskbänkar etc.
  • Utveckla materialdesign på högskolan
  • De stora företagen kan bidra med kompetens och på det sättet få råvaran intressant långsiktigt samt ge goodwill tillbaka
  • Utveckla förädlingen med fokus på bra kvalitet, Gotland har bra klang
  • Kommunen borde utveckla och värna om våra egna råvaror när de projekterar nya hus, byggen etc. Var kaxiga och våga utmana!
  • Öka förädlingskapaciteten genom samarbete
  • Bygg resurscentrum med forskning, kompetens, design upplevelser mm  – bli bäst i världen
  • Tillverkning - Forskning – Design, få ihop dessa tre delar till ett
  • Köpa ett gjuta-själv-kit för betongprodukter, eller ex vis hyra formar?
  • Betong för att marknadsföra Gotland, betongdesigncente
  • Gotländska designers, samarbete med studenter
  • Blanda in nya material i betongen – nya egenskaper
  • Klä in i andra material, ex gummi
  • Förädla så att mindre material går åt fast till samma pris

 


Partners

Banner
Banner
Banner
Banner
Banner

RI_avdelare800.gif
 

© 2013 FutureDesignDays
Joomla! is Free Software released under the GNU General Public License.